Allt guld glimmar inte
Vi svenskar verkar inte kunna få nog av tryffel.
Listan kan göras lång av de produkter som smaksätts med tryffel.
Exempelvis olja, salami, ost, skinka, salt och chips.
Det är nästan uteslutande arom som man använder med en mindre inblandning av ”riktig” tryffel på 1-2%.
Anledningen till att man använder arom beror på att tryffel är både känslig, dyr och tillgången är begränsad. Den tryffelsort som vi svenskar mest går i gång på är den vita tryffeln. Den kanske mest eftertraktade och dyraste tryffeln från norra Italien, närmare bestämt Piemonte.
En annan tryffel som kallas både Albatryffeln och Tuber magnatum är också känd som vit tryffel.
De tränade tryffelhundarna känner doften av den vita tryffeln på långt avstånd. Tidigare använde man sig av tryffelgrisar för att leta fram denna underjordiska parasit.
De licensierade tryffeljägarna har sina speciella skogsområden, lite som vi har våra svampställen.
Med varsam hand och hjälp av en entusiastisk hjälpreda, det vill säga hunden. Gräver och lossar man försiktigt svampen från den omslutande jorden. Då tryffel är en parasit, har den fina trådar som fäster på värdträdets rätter. Genom dessa förses tryffeln med näring från trädet, som för det mesta brukar vara Ekar. Har man lyckats identifiera en vit tryffel, så räcker det att man doftar på jorden.
Genom att boka en tryffeljägare kan du få möjligheten att uppleva detta på nära håll.
Du bokar enklast en tryffeljägare via organisationer som förmedlar detta eller via de vingårdar som också erbjuder tryffel-jakt. Ett exempel på detta är vingården Josetta Saffiro. Där kan du boka vingårdsbesök i kombination med en tur i deras ”tryffelskog”.
Till deras vinprovning serveras goda charkuterier tillsammans med ost med svart tryffel.
Den vita tryffeln åker som oftast snabbt vidare till restauranger eller auktioner.
Den absolut bästa tiden att besöka Alba för tryffel-jakt är perioden oktober-december. Då firas det med tryffelfestival och skogarna är fulla med mogen tryffel.
